Zandra

MAMMA......

Fy fan jobbit d känns....
speciellt på morgonen. ja vaknar upp i hennes säng, känner gråten brinna bakom ögonen... hämtar andan ett tag innan ja kan resa mig..
går upp å sätt på kaffe, sätter mig vid bordet å känner hur tom ja e .... känner mig sååå ensam.
vart än vänder mig så ser ja mammas ansikte och hennes sista andetag, de svider i hjärtat......

Varför skulle hon försvinna så fort?
ja har ju haft på känn att d skulle gå fort, men inte såhär!!

ja kan säga att ja e såååååååå glad att ja har så fina människor omkring mig som verkligen ställer upp på mig..
ja vill inte vara en börda för nån egentligen men de här räknas inte som börda ja vet....
men än då..

va skulle ja göra utan er???
ja kommer vara er evigt tacksam för allt ni gör å kommer göra!!

Ja har inte gråtit på 2 dagar nu......
känns lite konstigt, men d e väl som Cina säger, d kommer i 3 faser?

1 & 3 e dom känslomässiga, den 2a e den praktiska när man ska fixa me allt...

HUR FAN SKA JA KLARA AV BEGRAVNINGEN?
ja kommer verkligen bryta ihop. kommer ja klara av att ens vistas i "kyrkan" eller vart d nu blir av??
kommer nog aldrig känna mig så lite som då!
ja ska lämna min mamma i guds händer... men ja vill ju inte...

vet dock att hon har de bättre nu.... men ja vill inte...........
jag fick iaf se henne försvinna som den hon var å inte nån annan!

Mamma kommer alltid vara mamma... men nu finns hon inte längre.... iaf inte i någon själ.. hon finns runt mig, i mig, känner henne hela tiden men ja kan inte fatta att hon verkligen e borta...
ja väntar på att hon ska komma hem från sjukhuset igen...

Ja kanske inte hann säga allt ja ville, men ja hann iaf till henne innan d va försent.

"- Mamma, jag är här nu, jag älskar dig.... De är ok...."


I onsdags var ja på sjukhuset för att hälsa på henne, dom skulle ju fixa armen på henne, men hon var för svag.
hon var helt borta av all medicin ikroppen... ja lät henne sova på hennes begäran.
men innan ja gick så sa ja;
"- Mamma, jag älskar dig."

Hennes sista ord till mig var "-Det samma"


Mamma hälsa Olle, Britta mfl där uppe.....

saknar dig så ja inte vet var ja ska ta vägen!!!!!!!!!!!!!!


VILA I FRID MIN FINA FINA MAMMA..... ÄLSKAR DIG SÅ OERHÖRT MYCKE, DU KOMMER VARA EVIGT SAKNAD....
MEN JA VILL EGENTLIGEN BARA ATT DU KOMMER TILLBAKA!!!!!!!!!!!

NU sprutar tårarna!!